Upprepning

Såg att veckans tema i Facebookgruppen Umeå gatufoto är upprepning.
De brukar köra ett tema per vecka som folk antingen kan ge sig ut och plåta till eller, som jag gjorde nu, gräva fram någonting ur bildarkivet som går att applicera på temat. Så röstas det i slutet av veckan på vilka bilder som varit bra, en vinnare koras, den vinnande bilden blir header i gruppen en vecka framöver och vinnaren väljer ett nytt tema.

Kul koncept tycker jag.
Ett sånt enkelt och rätt prestigelöst sätt att sporra varandra att dela med sig av bilder och fotografera mer. Dessutom är upprepning ett fenomenalt tema, enligt mig. Så effektfullt med speglingar och upprepningar.

Letade snabbt upp några bilder från mitt tidigare projekt Towards the sky (hela bildserien finns på min hemsida) och hittade några gamla favoriter.

På tal om andra utmaningar för att driva sitt fotograferande.
19 mars kör 24 hour project sitt gatufotomarathon igen. Som deltagare åtar man sig att lägga upp en bild på Instagram per timme under 24 timmar. Förra året var jag i Budapest och hade tänkt delta därifrån, men om det var just den dagen jag låg däckad i matförgiftning eller om vi skulle flyga hem morgonen efteråt kommer jag inte ihåg. Det blev inte av i alla fall. Kanske vore dags att delta i år? Från Umeå dessutom, det vore en riktig utmaning.

a nu start

Nytt år och nya tag.

Egentligen så tror jag inte riktigt på det där med att förändringar ska komma med ett nytt år. Nya träningsvanor, löften till sig själv om nya rutiner och om hur livet ska bli bättre och liknande. Det kommer inte av sig självt i varje fall, sen kanske det kan kännas lättare att ha en tydlig brytpunkt för när den nya livsstilen ska börja gälla. Nu börjar min resa osv.

Med det sagt så känns det ändå att förändringar är på väg nu i år. Jag har nyligen "sagt upp mig" (läs: tackat nej till att förlänga mitt vikariat) från Folkbladet där jag vikarierat senaste 1,5 åren. Från och med mars så är det frilans på heltid som gäller, och hur läskigt det än känns att lämna en månadslön och anställning så pirrar det förväntansfullt av att kunna lägga ner hela sin tid och fokus i en fotografin. Jag ska dock inte avlägga några ambitiösa löften om att rycka upp mig här på bloggen, även om det är något som jag hoppas kunna styra upp framöver. Minns när jag började fotografera och bloggen fanns som ett klotterplank där man testade sig fram och reflekterade över sitt eget fotografi och livet i allmänhet. Det vore kul att hitta tillbaka till det och känslan av lekfullhet med sina bilder. Inte bara visa upp färdiga bilder från olika uppdrag utan snarare det som ledde fram till det, och vilka nya spår man upptäckte tack vare de stickspåren.

Nu i dag har jag suttit med urval inför en stipendieanöskan. I den processen har jag snubblat över en del bilder (se nedan) från senaste två åren som jag tagit lite i förbifarten och som jag anar någon sorts röd tråd mellan, även om det inte är helt klart för mig just nu exakt vad den tråden är. Spännande.

Bilderna är tagna i Umeå, Luleå, Slussfors och Budapest. 

Mikael

Sommarnätter

November brukar medföra sig mörker. 

Men just nu känns mörkret över Europa lite kompaktare än vad det vanligtvis brukar göra. 

Tittade tillbaka i bildarkivet till i början av sommaren, när jag och Felix tog färjan över till Finland och hälsade på Erik. Det var en såndär ljus och varm sommarkväll som liksom aldrig tog slut. Tiden upphörde och allt som fanns var ljudet från vågorna och bastuns värme.